Så mötte jag då äntligen Kent

Jag har alltid sagt att jag hatar Kent! Att hata är ett starkt ord, det vet jag, men jag har verkligen inte förstått storheten med detta band. Och ju fler Grammisar och Rockbjörnar de vunnit desto mer har bestämt mig för att jag INTE gillar dom. Alla i familjen vet om denna min avoga inställning, så förra sommaren när jag och lillebror skulle gå en kväll på Storsjöyran tillsammans, sa han något ursäktande att ”Jag vill ju se Kent jag…men du behöver inte följa med”. Då kände jag mig lite fånig, och tänkte hur illa kan det va! Jag bestämde mig för att gå och lyssna och som jag sa, öppna mitt hjärta och ge dem en ärlig chans. Det värst som kan hända är ju att jag gillar dom, som jag också uttryckte mig lite kaxigt.

Jag har alltid sett framför mig hur Jocke Berg står på scenen, stilla, deprimerad och klädd i svart lång rock. Inget för mig alltså. Men jäklar så fel jag hade!!! Och jag kapitulerade helt! Fantastiska musiker, fantastisk scenografi och uppbyggd show. Och den där Jocke Berg…är inte han en liten läckerbit…? (Men det får jag inte säga högt för då skäms döttrarna).

Kent

Kent

Det enda som jag hade lite problem med var musiken. Var det här verkligen bra musik, och texterna, vad sjunger karln om? När jag tittade mig omkring på torget bland tusentals lyssnare, så såg jag ju att de flesta sjöng med i texterna, och många kunde ALLA ord. Så kanske var det här bra ändå.

Jag kunde inte riktigt släppa det här utan har sedan konserten flitigt lyssnat på Kents skivor. Och det är bara att inse…Jag älskar Kent! Hur kunde det gå så här. En av mina vänner hävdar bestämt att det är en kris av något slag. Försiktig som han är vågar han inte säga ålderskris, men jag vet vad han tänker.

Annonser

5 svar

  1. Möter Kents musik är något jag gör flera gånger varje vecka och det är ett nöje 🙂 Har du köpt boxen än Lena? 🙂 Den är inte dum alls!

  2. När det gäller Kent har jag inte så mycket att tillägga, dom är bra!men vad som slår mej är: varför håller man principfast på vissa åsikter utan att reflektera så mycket över de? tänk vad man kan gå miste om! Är det dags att ompröva beslutet att vara medlem i ” våga väga creedence” eller?

  3. Mia – Nej jag har ju inte det. Men allt finns på Spotify. Världens bästa uppfinning 🙂

    Ewa – Det är verkligen på tiden att vi börjar ompröva våra principer. Vi vill ju inte missa nåt eller hur!? Men vid Creedence går gränsen. Fast bara när jag spelar. Att lyssna går bra 🙂

  4. Principer är bra, de är gränser, märker ut hur långt man är beredd att gå på något sätt. Sitt största värde kanske de ändå har när man vågar utmana dem, omvärdera, överskrida. Det är inte så lätt som det låter, men prova och känn hur skönt det känns när du lyckas!

  5. När det gäller Kent kommer jag aldrig kapitulera.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: