Den rätta platsen

I dag var jag med om ett spännande och oväntat möte. Jag var ute som snokande reporter för vår tidning, när jag mötte en bekant som tog med mig till ett par från Tyskland som just köpt ett hus i trakten. Min trakt är Norrlands inland, och här säljs inte så mycket hus överhuvud taget.

Jag kom alltså att möta ett par i förtioårsåldern från Frankfurt. För ett par år sedan gick deras företag så pass bra att de fick en slant över. De började fundera över sina liv och vad de skulle vilja göra med resten. Att platsen de levde på hade ett för högt tempo var de överens om och drömde om en plats med ro, stillhet, vacker natur som låg på norra halvklotet.

De ”satte sig på månen” och tittade ner på jordens övre halva. De såg Kanada, Sibirien och Skandinavien som möjliga platser. Kanada valdes bort för att det blev för långt bort från barnen som studerar i Tyskland och alltså inte skulle följa med. Sibirien valdes bort på grund av klimatet. Kvar var alltså Skandinavien.

Vår man satte sig nu på cykeln och började sin resa på jakt efter ”det nya landet”. Resan gick upp genom Norge och ner genom Sverige. Att cykla var det perfekta sättet att ta sig fram tycker han. Man ser och känner bättre hur stämningen i landskapet är och man lär känna människor på ett annat sätt. När färden gick genom våra trakter kände han att här börjar saker och ting stämma. Trevliga människor, vacker natur och ett klimat där det går att odla.

bild lånad från Ulla

bild lånad från Ulla

Tillbaka hos frun i Tyskland började de leta på internet efter lämpliga objekt till salu. Valet föll på två fastigheter i samma by. Tillsammans åkte man sen upp för att titta. Det går inte att ta miste på den känsla som infann sig direkt de klev vid gården. Jag är inte den som förälskar mig handlöst, berättar han. Jag avvaktar och känner efter för att sedan låta det växa fram. Men när jag klev ur bilen här fick jag verkligen bestämma mig för att ta det kallt. Det kändes som när man lägger en tepåse i en kopp med varm vatten, det bara svällde i mig. han sa inget till frun då, utan gick runt till synes lugnt och tittade. Vad han inte visste var att hon kände precis samma sak för platsen, men också gick och höll igen lite.

När de väl började prata tog det inte lång tid att bestämma sig. Nu är de här för att rensa ur huset. När de åker hem tar hantverkare över och i augusti nästa år kommer de med sitt flyttlass.

Annonser

There are no comments on this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: