Tantbandet

– Jag skulle vilja kunna något, sa jag till min kamrat i ett musikalprojekt för nu rätt många år sen. Vad vill du kunna då, svarade hon. Ja…men spela nåt typ. Nåt coolt…som bas. Ja men då startar vi ett band då, jag vet en som vill lära sig spela trummor och jag kan spela gitarr, för det är jag sämst på, och så får syrran sjunga. Efter några dagar hade vi också hittat en keyboardist och tantbandet var ett faktum.

Jag och kamrat trummis hade aldrig spelat tidigar. Och fröken keyboard hade bara spelat klassiskt piano, och det för länge sedan. Av detta skulle nu tant gitarrist tillika musikläraren få till ett rockband. För att det var rock vi skulle spela var självklart. Och om det berodde på hennes eller vår oerhörda talang ska få vara osagt, men efter bara fem rep genomförde vi vår första spelning.

Många glada rep senare och några timmars övning där hemma var vi ett band som faktiskt blev anlitat för en och annan pubspelning. Nu var det inte den ultimata tiden för oss att spela på. Att börja spela på den tid vi i vanliga fall gick och la oss, ledde till att energin inte alltid var på topp. Och efter något års spelande ledde en rad olika orsaker till att spelandet lades på hyllan.

Backwood inc

Backwood inc

Fyra år gick och vi pratade ibland om att vi skulle ha börjat spela igen, men det kom alltid något i vägen och det sköts på framtiden. Så i våras när det var dags för mitt ”fyllekalas” var ett av mina krav för att jag överhuvudtaget skulle fylla år att bandet spelade på kalaset. Och så blev det då äntligen av att vi började repa igen.

Nu har vi tagit tag i det ordentligt och bestämt att varannan vecka blir det rep. Och i kväll var det första. Det konstiga är att fast vi är ringrostiga och vi spelade några låtar som vi inte spelat på mer än fyra år, så låter det bra efter de försat trevande minuterna. Det är som att det sitter i muskelminnet och fingrarna kommer ihåg vad de ska göra bara jag ger dem en inledning. Och så förbaskat kul är det att jag kommer att leva på detta till nästa rep om två veckor.

Nästa gång jag skriver om bandet ska jag berätta om den resa i livet som vi alla gjort från det att vi började spela till idag. En utveckling som jag vet har att göra med att vi tog oss an ett från början till synes hopplöst projekt och genomförde det. Efter det visste vi att allt går att genomföra bara man tycker att det är tillräckligt roligt och viktigt.

Annonser

Ett svar

  1. Det har låter, trakta uttrycket, skithäftigt! Ska bli kul att läsa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: