Peace & Love

Till sommaren bär det av till Borlänge och festivalen Peace & Love igen. Fjolårets besök gav mersmak. I fjol åkte jag ensam och bodde hos en kamrat och hans familj. I år åker jag med döttrarna och ett gäng vänner från den där andra världen som jag besöker frekvent. Nedräkningen har börjat och jag längtas redan.

Det som oroar lite är att vi ska bo i tält. Ja…ni såg rätt, jag ska bo i tält! Utan kaffebryggare, kylskåp och plattång. Mina senaste erfarenheter av tältning är från ett scoutläger på högstadiet. Vi sov fyra stycken i ett fyrmannatält som packade sillar. En av mina kamrater drogs med tandvärk en stor del av veckan och låg och åt polkagrisar hela nätterna. Något som hon med bestämdhet sa hjälpte. Så mycket sovande blev det alltså inte. Dessutom skulle andra tält besökas när ledarna somnat för kvällen. Klockan sju skulle vi vara uppe och påklädda för flagghissning minns jag. Så att vakna i ett stekhett tält slapp vi i alla fall.

Det hände även att jag och en kamrat tältade på vår gård. Men det var mest för att kunna smita ut på natten obemärkt. Efter det har jag aldrig haft nån längtan efter att sova i tält utan har använt husvagnen vid mina campingutflykter.

Nu är i alla fall ett tält införskaffat. Det är så stort att de kommer att måsta bygga ut campingen. Tungt är det också. Så det blir till att lägga huvudet på sned och med bedjande ögon be någon av männen i sällskapet att bära. Jag har nämligen fått mig berättat att det är långt mellan parkeringen och campingen. Hur tänkte dom då?

Att sätta upp tältet förväntar jag mig att Klara gör. Hon är en erfaren festivalcampare. Själv tänker jag göra som norrmännen gör på camingarna. Sätta mig i en stol med ett glas vin och titta på.

Vi har valt att bo på den så kallade lugna campingen. Där det ska vara tyst på natten. Ninas farhåga är att vi kommer att bli utslängda redan första natten. Det förbereds nämligen allsång till ackompanjemang av ukelele och kazoo.

Spellistan som Peace & Love så behändigt lagt ut på Spotify och uppdaterar så fort nya artister släpps går varm så fort jag sitter vid datorn. Det gäller att hitta godbitarna. Förmodligen kommer det att bli en del ”festivallyssnande”. Som innebär att man går förbi en scen, stannar och lyssnar på en låt, och sedan nöjt konstaterar att nu har vi sett dom.

Mitt enda måste är att se Kent och Benjamin Francis Lefwich. Lars Winnerbäck kan jag (må Gud och Selma förlåta) hoppa över. Arc Enemy, Dada Life och Lastkaj 14 kan ingen ens med mutor få mig att se. Om vi nu inte glömmer bort oss och tillbringar kvällarna på camingen med prat, skratt och sång.

Om det regnar kommer jag att ta in på Kupolen…

Annonser

4 svar

  1. Läst och noterat………

    • Oooops
      Är jag förlåten om jag ser Melissa Horn?

  2. Att få den stora äran att få uppleva Winnerbäck ska du göra för din skull. Inte Guds eller min.
    Känner mig mer orolig för din vana att smyga ut ur tält nattetid. Tusen frågor dyker upp i mitt hufvud… Bör speciella väktare anställas?? Bör det delas ut gratis kompasser på campingen?? Bör socialstyrelsen komma med varningar a la baksidan på cigarettpaket??
    Oron växer lavinartat i Torpet……………..

  3. Nej, Kent missar man inte i första taget 🙂 Ska till Uppsala och se Kent i sommar. Längtar! Låter som att det där festivalbesöket kommer att bli något vi kommer att få läsa om här. Ser fram emot det 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: