Örgrytetant

På morgonen tar Leo spårvagnen till skolan. Något som han tycker är oerhört skönt efter de första veckornas totalförvirrade åkturer till skolan. När han gått har jag hela dagen framför mig med inte mycket alls att göra. Jag börjar med att plocka undan frukost och gör ett varv runt i lägenheten och plockar undan allt som ligger på fel ställe. Det är ganska snabbt avklarat. Efter att ha bott så många år i stora hus är jag riktigt effektiv på det. Ni som känner mig skulle svimma om ni kom in här. Jag är känd för att ha en viss, om än kontrollerad, röra omkring mig. Med tiden blir det säkert så här också.

Det är under den rundturen som jag utför min fönsterspaning. Den berättade jag om igår. Under spaningen kartlägger jag också vilka tider på dagen som det är flest parkeringsplatser lediga utanför mitt hus. Detta för att jag ska veta när det är lämpligast att ta bilen till en större affär än vår lilla närbutik. Jag vill inte råka ut för att i ren desperation parkera på en plats som leder till parkeringsböter som jag gjorde första dagen. Dessutom tycker jag om att kunna titta till bilen några gånger om dagen och se så den mår bra.

Efter det är det dags för dagens andra kopp kaffe och dagens första genomläsning av Twitter, Facebook, bloggar och några omgångar SongPop. Har jag tur har jag några vänner online på Skype som jag kan byta några ord med.

När det är avklarat börjar jag klättra på väggarna. Om vädret tillåter tar jag mig en promenad för att utforska omgivningarna. Nästa vecka när Kenzo äntligen kommit hit blir det promenader i ur och skur. Jag har hittat riktigt härliga skogsområden med promenadstigar som det ska bli kul att utforska med honom. Idag tog jag med kameran på promenaden. Och vad tror nu jag fotade då? Träd såklart. Till mitt försvar måste jag ändå få säga att det här är nya träd för mig. Men jag måste verkligen ändra mitt val av motiv.

Ny skog

Om jag inte tar spårvagnen in till stan för att möta Leo klättrar jag en stund på väggarna igen medan jag vankar runt som en äggsjuk höna och väntar på att han ska komma hem. Idag fick jag sms att han stannar på stan en stund. Ingen hänsyn tar han till sin väntande mamma.

Jag har i alla tider hävdat att jag vill bli lyxhustru, något som sambon aldrig riktigt har tagit på allvar. Och nu måste jag nog erkänna att han har rätt. Dessutom mår jag så pass bra nu att det börjar kännas aktuellt att börja jobba. Jag har bett min läkare att sjukskriva mig på halvtid igen och har till och med sökt ett jobb. Ett riktigt jobb alltså, ingen arbetsprövning.

Så förutom de dagar jag har tvättstugan har jag på tok för lite att göra för att det ska vara hälsosamt. Tvättstugan är en heltidssysselsättning och en historia för sig.

Annonser

2 svar

  1. Lena Lena, jag vill nog inte heller bli lyxhustru..Men tack vare ett eftermiddagssnack med dej om läkare, vården och egna val så har jag idag
    krävt på och fått remiss vidare!! Jag ska få komma på Reumatologiska kliniken
    och få en riktig utredning förhoppningsvis. Vetskapen om att få veta får
    mej att vilja flyga högt!
    Tycker nog att du ska lätta liiiite på gaspedalen om jobb…
    kramar till er alla där på gräddhyllan

  2. Men så bra!!! Nu blir jag glad för din skull. Det är som dom säger, man måste vara frisk för att vara sjuk. Det kräver ork att ta tag i läkarvården, vilket är nödvändigt om man ska hitta rätt.

    Gaspedalen är för närvarande fast i botten. Jag kämpar på med att få upp den en bit 😉 Att jag sökte jobb var mest för att se hur långt mina meriter räcker.Jag behöver inte ta det även om jag får det 🙂

    Många kramar till er. Jag kommer på visit v 44 när Leo har höstlov.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: