Irriterat

Inget gott som inte har nåt ont med sig. Eller hur nu ordspråket lyder. I mitt fall betyder det att jag är inne i en hypoman period som för min del innebär stor kreativitet på flera plan och gärna samtidigt.

Under utredningen som ledde fram till diagnosen fick jag tänka tillbaka på hur det har yttrat sig under tidigare år. En sak som jag kom ihåg var att jag ofta satt i soffan och stickade samtidigt som jag tittade på TV, läste en bok och lyssnade på radio. Gör om det den som kan. Med åren har jag lugnat ner mig och gör sällan saker på samma gång på det sättet. Nu har jag flera projekt på gång samtidigt men gör en i taget. Jag går från det ena till det andra. Eftersom kroppen är otroligt rastlös hinner jag knappt börja förrän något annat fångar min uppmärksamhet och jag sätter igång med det. Mycket blir gjort men det mesta blir halvfärdigt.

Den här kreativiteten tycker jag om. Det är skönt att ha lust med saker som jag annars bara tänker att jag ska göra. Det negativa under perioden är att jag blir sömnlös och fruktansvärt irriterad på allt och alla. Jag får utbrott över saker som jag i vanliga fall inte bryr mig om. Jag har fått förklarat för mig att detta beror på att min snabbtänkta hjärna tycker att alla andra är trögtänkta idioter.

Med den rasande fart som min hjärna jobbar har jag oftast bara tid att prata halva meningar. Ibland blir det bara ett ord innan jag kommer på något nytt som jag måste berätta. Jag stannar ofta upp och säger ehhh…vad var det nu jag skulle säga? När det ploppar upp igen är jag oftast mitt inne i en annan berättelse och det hela blir väldigt osammanhängande. Det jobbigaste är ändå den här irritationen som leder till utbrotten. Tack och lov är de numera inte så våldsamma som mina tidigare vulkanutbrott då jag ibland tappade kontrollen helt och blev rädd för mig själv.

Nemen om jag skulle ta och plocka fram staffliet? Det var länge sen jag var på gymmet. Den där högen som ska till klädinsamlingen kanske det är dags att gå iväg med. Jag borde redigera några bilder till fotoutmaningen. Apropå det ska jag ta och anmäla mig till den där fotokursen. Baka skulle jag verkligen behöva…nej där går nog ändå gränsen… Först ska jag i alla fall plocka undan julsakerna som jag lämnade halvfärdigt och inte haft tid med sedan dess.

Annonser

Ett svar

  1. Här har du satt ord på något jag verkligen känner igen! 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: