När kroppen inte vill samarbeta

Idag pågår självmedicinering på hög nivå. Vaknade i morse med ett hak i ryggen och en sån där olustkänsla i kroppen så den bara vill ligga på soffan hela dagen. Såna här dagar orkar jag inte ens sträcka på mig. Sätter jag mig ner utan att göra något somnar jag.

Det enda rätta hade varit att ta en lång promenad. Men här uppträdde ett nytt slags väder idag. Spösnö. Som ni förstår var det inte särskilt inbjudande att ge sig ut på annat än en snabbprommis. Istället satte jag igång med det som är absolut det värsta när kroppen inte riktigt vill vara med. Röker på tok för mycket och proppar i mig kolhydrater. Det slank till och med ner en strut chokladfudge som var kvar sen jul och som jag inte ens varit sugen på fast jag sett den varenda dag. Hade jag haft vin hemma hade jag nog tagit ett glas redan till lunchen.

Lyckligtvis är själen glad. Lite småspännande projekt håller på att ta form i mitt huvud. Och på nätet finns pratglada vänner som jag kan störa när dom jobbar. Stundvis glömmer kroppen bort att den är lite deppad idag. Stundvis glömmer själen bort att den är glad.

Nu sitter jag här vid köksbordet och har precis proppat i mig så mycket pasta att det är fullständigt omöjligt att få kroppen att förstå att den måste gå ut på promenad med hunden. Men med lite övertalning ska det nog gå bra. Jag ska bara ta en sån där fudge till. Det finns visst några kvar…

Annonser

There are no comments on this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: