Lenas utbrändhetsskola – Del 1

Det kommer signaler från nära vänner att det håller på att braka iväg nu. Eftersom jag inte önskar ens mina ovänner att råka ut för det jag gjorde, bestämde jag mig för att berätta om min resa. Förhoppningsvis leder det till att någon bromsar i tid.

I det här första inlägget ska jag berätta om hur det började för mig och de viktigaste sakerna att hålla koll på. I följande inlägg kommer stegen som leder till utbrändhet och hur det gjorde sig uttryck för mig. De här stegen har jag hämtat från två som forskat på saken, så det kan anses som vetenskapligt. Resten är helt och hållet mina erfarenheter. Enligt psykologen är jag ett skolexempel 1A, så mina erfarenheter är vad jag kan förstå de vanliga.

Det som är viktigt i sammanhanget är att veta att resan är som en spiral. Ju längre in man kommer ju snabbare går det, och vid ett visst läge tappas omdömet och det finns ingen återvändo. Var den gränsen går är säkert individuellt. Det gäller alltså att ta de första signalerna på allvar!

Jag har fått lära mig att vi har olika känslighet för att drabbas. Jag är mer sårbar på grund av min bipolaritet, men att även andra blir utmattningsdeprimerade vet vi allt för väl. Enligt min åsikt är det inte mängden jobb som leder till utbrändhet. Det finns dom som jobbar betydligt mer än vad jag gjorde som aldrig ens är i närheten.

Dumhet 1

Hur ser du på ledighet som ligger framför dig? Planerar du för hur du ska tillbringa den? Infinner sig ett lugn på fredag eftermiddag eller dag före semester? Känns det roligt när du tänker på vad du ska göra under ledigheten? Eller…är helgen bara en transportsträcka till nästa arbetsdag? Även om jag kände ett lugn på fredag eftermiddag och tyckte att det skulle bli skönt med vila, så hände det ofta att jag också tänkte på jobb jag skulle göra under helgen. Det fanns ju gott om tid för det som skulle vara klart till på måndag tänkte jag när jag samlade ihop mina grejer på fredag.

Dumhet 2

Det är bara den här veckan som det är lite stressigt. Nästa vecka när jag kommit ikapp blir det lugnt. Glöm det! Jag såg fram mot den veckan i flera års tid. Den infann sig aldrig.

Dumhet 3

Är du nöjd när du går hem från jobbet? Känner du att du avslutat dagen? Kan du tänka, det som blev gjort blev gjort? Jag gjorde långa ”attgöralistor” varje dag. I bästa fall blev hälften gjort. Lärde jag mig av det? Nej. Istället för att ta tag i den befintliga listan från gårdagen, fyllde jag på den med nya saker. Idag skulle jag ju vara mycket effektivare.

Min resa

För mig började det med en känsla i kroppen att något inte stod rätt till. Jag var ofta trött och håglös. Det var inte mycket som kändes kul. På inrådan bokade jag tid på vårdcentralen och tömdes på blod. Det fanns inte ett prov som inte togs. Svaret på dess gav att jag var en kärnfrisk person. Här kan man tycka att läkaren borde ha reagerat och gått vidare. Men naturligtvis var det en stafettläkare som inte hade intresse av att titta på andra orsaker än de fysiska. Min helt personliga uppfattning om läkare är att de bara letar efter något som de kan ge en medicin mot. Det är säkert en orättvis slutsats men jag har hört alltför många berätta samma sak för att tycka att jag har fel.

Jag bestämde mig alltså för att det inte var nåt fel på mig och blev tillfälligt lite piggare. När symptomen sen kom tillbaka efter någon månad ”visste” jag att det inte var något fel på mig. Jag var bara lat, så enkelt var det.

Nu är det dags för dig att smälta det här och reflektera över det här. Jag återkommer i morgon med nästa del av Lenas utbrändhetsskola.

 

Annonser

There are no comments on this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: