Archive for the ‘Resor’ Category

Festival i stan
15 juli 2013

Paul Revere hit och Samuel Adams dit. Några britter här och lite te där. Det är ungefär allt man behöver veta om den Amerikanska revolutionen. Det tjatas gärna om den i den här stan. Många viktiga händelser för den ägde rum här…visst. Några av de viktigaste personerna levde här…visst. Men ärligt så finns det så mycket annat trevligt här att jag gav upp grävandet i historien.

En av de viktiga männen, Samuel Adams har fått ge namn åt det lokala ölet. Alla mina förutfattade meningar om amerikanskt öl kom på skam när jag provade det, för det här är ett riktigt gott öl. Men det är en helt annan historia som inte alls har med frihetskriget att göra.

????????
Jag började gå The Freedomtrail i går. En promenad på cirka fyra km med stopp på tio platser. Alla viktiga kring historien om revolutionen. Jag märkte ganska snabbt att det var andra saker under promenaden som intresserade mig mer än det som berättades. Som till exempel kyrkbänkarna i King’s Church.

????????
Varför har aldrig dessa blivit införda i svenska kyrkor? Mjuka dynor med ett litet nackstöd i perfekt höjd om man vill ta sig en liten lur. Väggarna är så höga att ingen ser in till grannen.

????????
När sen promenaden gick vidare in i North End och de italienska restaurangerna stod som spön i backen tappade jag koncentrationen helt och slank in på en för en bit mat i stället. När man kommer ensam till ett matställe får man ofta frågan om man vill sitta i baren. Det gör jag gärna.

????????
Här finns det alltid en TV som för det mesta sänder baseball. Jag hade planerat att se en match med Red Sox på Fenway Park, men precis under de här två veckorna jag är här har de ingen hemmamatch. Jag får alltså nöja mig med att titta på TV. Jag har tydligen lagt mig till med en riktig kännarmin när jag sitter i baren och tittar, för i kväll gick en ung man förbi mig, stannade upp och tittade några minuter, nickade sen till mig och sa…Good game today.

????????
När jag i går passerade Boston Common, en av de stora parkerna här, fick jag syn på det här tecknet på festival. Jag blev så klart nyfiken och letade mig fram till ett informationstält. Det visade sig att den här veckan äger Outside The Box  rum. Dans, musik, teater och mat i nio dagar och allt gratis. Att ligga på en filt i skuggan och lyssna på musik är nog ungefär det jag kommer att orka göra de närmsta dagarna.

????????

Som synes var inte jag den enda som tänkte den tanken idag. Nu är nämligen värmeböljan här. Enligt prognosen i kväll ger temperaturerna plus luftfuktigheten ett värmeindex på runt 40 grader.

????????
Nånting säger mig att den här fontänen kommer att vara till brädden fylld av folk under de närmsta dagarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Möte med familjen
13 juli 2013

När jag blir stor ska jag bli pingvin. Det kände jag igår när jag hälsade på min familj på New England Aquarium. Det var mycket roligt och spännande att se, men jag gick tillbaka till pingvinerna flera gånger. Tänk er bara…

????????
Sitta och filura

????????

Ta en dusch

????????

Snacka lite med polarna

????????

Ta en promenad

????????

Simma lite

Det är väl ungefär det man gör som pingvin. Dessutom får man maten serverad varje dag. Nu vet jag vad ni tänker. Fy för att bo på sydpolen! Men nu kommer det fina. Det här är afrikanska pingviner! De lever där det är varmt! Jag visste inte ens att de fanns, men det avgjorde saken.

Just så mycket mer blev det inte igår. Jag tog en kvällspromenad vid elvatiden på kvällen och då var det 30 grader varmt. När Leo ringde idag och jag berättade det rev han i och sa att jag minsann inte fick gå ut själv vid den tiden på dygnet. Ibland undrar jag om det är jag som är mamman i den här familjen.

Jag har tagit det väldigt lugnt på mornarna och idag blev det extra lugnt, så det hann bli lunch innan det var dags för frukost. Räddningen är att det finns kaffebryggare på rummet. Jag intog lunchen på en av restaurangerna i The Prudential Center som ligger på min gata i stan. The Prudential är ett komplex av byggnader. Det högsta är Bostons näst högsta byggnad, The Prudential Tower, och längst upp finns en 360 grader Skywalk. I de övriga byggnaderna finns bland annat butiker och restauranger. Här kan man alltså tillbringa en hel dag och det var precis vad jag gjorde.

????????

The Prudential Tower är 276 meter högt. 140 meter lägre än World Trade Center i NYC. Jag har varit uppe i Twin Towers också och känslan är ungefär densamma. Det suger till i magen när jag går för nära fönstret och tittar ner. Alltså gör jag inte det utan håller blicken rakt ut i fjärran. Jag har fått så mycket info och historia om Boston till livs nu att jag snart kan leda guidade turer. Jag fick ytterligare en dos under utsiktspromenaden. Det som också slog mig är att Boston är en stad full av gammal bebyggelse. Jag hade fått uppfattningen att det var något enstaka område som var bevarat, men nu vet jag annat.

När jag ändå var i byggnaden var jag ju ”tvungen” att titta in i butikerna också. Det är bara att konstatera att den amerikanska stilen inte riktigt är densamma som min. Men en liten godispåse från Victorias Secret blev det i alla fall.

Vilodag
11 juli 2013

Dagen började med att jag tvärvände så fort jag stack ut näsan och gick raka spåret in och bytte kläder. Hela morgonen hade det sagts att det var svalare idag. Jo tjena. Det här var nog den varmaste dagen hittills.

Efter två dagar fulla av intryck och si så där två mils promenad, hade jag bestämt mig för att ta en vilodag idag. Jag har gått och åkt förbi The Public Garden flera gånger och det kändes som ett lämpligt mål. För att spara på krafterna tog jag tunnelbanan dit. Jag hoppade av vid en station lite på känn och det visade sig vara den rätta. Här satt jag både länge och väl och filurade.

????????

Fördelen med att resa ensam är att man kan bestämma sig på minuten för vad man vill göra. Så skedde i går när bussen stannade vid The Boston Teaparty museum. Vips bestämde jag mig för att hoppa av och göra ett besök. Jag hade nåt slags vagt minne från skoltiden om vad händelsen handlade om och att den var, vad man säger, inledningen på det Amerikanska Frihetskriget. Museet är inte ett ”vanligt” museum. Här tilldelas man en roll och får aktivt delta i skådespelet. Vi skrek, hurrade och buade innan vi handgripligen kastade te överbord. Min roll i skådespelet var inte stor vilket passade mig perfekt eftersom jag blir lite obekväm i såna här situationer. Desto viktigare var Sarah Bradlee Fulton när det begav sig. Det kan ni själva läsa om här…

????????

Blandat med skådespelet fick vi höra berättelser och beskrivningar från den historiska händelsen. Inne på museet fanns bland annat ett galleri med porträtt av historiska personer som på ett eller annat sätt varit viktiga för händelsen och frihetskriget. Under redogörelsen för vilka alla personer var började plötsligt en av de porträtterade prata. Jag tror jag fick ett mindre hjärtstillestånd innan jag fattade att jag hamnat på Hogwards.

Innan spontanbesöket på tepartyt gick jag en promenad i Beacon Hill som är den gamla delen av staden.

????????
????????
På affärsgatan i området finns den här inte helt lyckade placeringen av butiker. Slakteriet bredvid djurkliniken…

Till havs
09 juli 2013

Det hotas med regn och åska här några dagar framöver. Därför bestämde jag mig i morse för att ta en tur med Hop On – Hop Off bussen som går här förbi. Jag behövde få lite bättre överblick över staden och samtidigt skulle jag sitta i skydd för ovädret. Jag fick sällskap av en trevlig kvinna från Australien som varit här en vecka redan och kunde komma med lite tips på vad man bör se här.

Jag fick äntligen se var den gamla delen av staden ligger. Dit hade jag planerat ett besök redan innan jag kom hit. Just när vi kom till den hållplatsen kom ovädret som visade sig vara en skur på cirka fem minuter. Jag fortsatte därför en bit till och hoppade av vid hamnen i stället. Nu var solen framme igen och det var skönt att strosa runt där en stund.

????????

Jag fick syn på en skylt där det stod Whale Watch. Det lät som en lämplig aktivitet i värmen. I min föreställningsvärld skulle vi puttra runt lite stillsamt. Hur jag nu trodde att valarna skulle simma runt i hamnen vet jag inte. Men jag är inte alltid så logisk.

????????

Det blev istället ”full speed ahead” i en timme rakt ut på öppet hav. Det var ungefär nu som jag började fundera på vad jag gett mig in på. Det här med öppet hav är inte riktigt min grej och särskilt inte när dimman drog upp runt omkring oss. När vi så småningom saktade ner kunde man nästan ta på spänningen när alla stod och spanade ut över vattnet.

????????

När en till slut visade sig blev uppståndelsen stor. Det var svårt att få till bilder då avståndet var rätt långt och jag inte hade med mitt stora objektiv. Det här var som sagt var inte en planerad utflykt. Men några blev det där man i alla fall ser att det är en val.

????????

????????

Tydligen brukar många fler visa sig under de här turerna men för mig som inte hade några förväntningar alls var det en häftig och mäktig upplevelse. Efter att ha cirklat runt en stund var det full fart hemåt igen. Nu gick resan lite snabbare eftersom jag fick sällskap av en gentleman från utkanten av Boston. Han var en van valspanare och hade tagit fantastiska bilder. Lite smått avundsjuk på dom blev jag allt.

????????

Lite småfrusen var jag när det var dags att ta tunnelbanan hem men det syns inte på bilden eftersom den är tagen på väg ut till havs. Av vem då undrar säkert vän av ordning. Så klart av en japanska som jag fotograferade i hundra och en vinklar framför Bostons skyline.

Roadtrip
07 juli 2013

Jag måste erkänna att jag inte var särskilt kaxig när jag närmade mig biluthyrningen. Men när jag kört några kvarter insåg jag att den här stan är betydligt enklare att köra i än Göteborg. Här är tempot dessutom lugnare och ingen tutar när man dröjer 30 sekunder för länge vid ett rödljus. Överhuvud taget känns trafiken mycket vänligare.

Vi startade tidigt för att ha tid på oss utforska lite efter vägen. Vi svängde av från Highway och tog kustvägen i stället. När jag varit i USA har det bara varit i New York. Att se kust och landsbygd var helt nytt för mig. Både jag och Leo konstaterade att det ser ut precis som på film.

york harbour

Bilderna är tagna med telefon genom rutan på bilen. Det fanns nämligen inte en enda parkering att uppbringa i hela området.

house

Vi hade tänkt stanna och äta lunch någonstans efter den här vägen, men när vi såg horden av människor som bestämt sig för samma sak som oss, blev det en pytteliten drive-through i stället. Det var väl inte världens nyttigaste lunch men det kändes väldigt amerikanskt att köra och äta rostad bagle under tiden.

Den sista halvtimmen av resan var vi ganska nervösa både Leo och jag. Autumn satt på infarten till huset och väntade uppflugen på bakluckan på bilen. Jag hann knappt stanna bilen förrän Leo var ute och de hoppade rakt in i armarna på varandra och stod så i säkert 20 minuter medan mammorna grät. Jag är så glad att jag fick vara med om den stunden och se blickarna de gav varandra att det just då kändes som om bara det var värt hela resan.

Det strålande lyckliga paret försvann raskt ner till dammen för att bada så jag och mamma Pamela fick en pratstund i lugn och ro. Det kändes på en gång att vi är väldigt lika varandra och har samma tankar och värderingar. Så att lämna Leo där kändes inte ett dugg jobbigt. En som får det jobbigt är däremot styvpappa Mike som ska sitta uppe hela nätterna och kolla så de inte smiter in till varandra. Vi är ju i USA nu så att sova i samma rum är inte att tänka på.

Det är varmt så in i bomben här. 34 grader säger väderprognosen. I solen, inne i stan med den höga luftfuktigheten är det svettigt kan jag lova. Det får bli kortare utflykter med paus i det svala hotellrummet mellan. I dag tog jag kartan i väskan och travade iväg mot okänt mål. När jag villade bort mig frågade jag mig bara fram och fick på så sätt göra många trevliga bekantskaper. Jag har spanat in den stora shoppinggatan och där lär det bli några besök. Det som är bra med att vara här i två veckor är att jag inte behöver stressa för att hinna göra allt jag tänkt.

pool

Jag måste erkänna att det känns som ett lyckokast att jag bokade ett hotell med utomhuspool. Där ska jag tillbringa en liten stund nu. Varför bilden hamnar så här vet jag inte. Ni får helt enkelt lägga huvudet på sned.

Nu har galenskapen brutit ut på allvar
05 juli 2013

Lite smågalen har jag alltid varit, det tror jag de flesta håller med om. Men jag undrar om inte det jag ska göra nu slår alla rekord. Idag åker nämligen Leo och jag till Boston för en två veckors vistelse. Leo ska få besöka sin flickvän som han träffat på nätet. Efter 7 månaders daglig och långvarig kontakt ska de äntligen få träffas. Jag blir parkerad på ett hotell i Boston medan han tillbringar tiden i hennes familj.

Nu låter det här väldigt smidigt, men så lätt ska vi inte ha det. Den ort hon bor på ligger två timmar från Boston och tågkommunikationerna är inte de bästa, så det enda som funkar är att köra bil. Jag ska alltså hyra bil och köra honom upp till Topsham, Maine. Och hitta rätt..

Jag kan inte påstå att jag känner familjen särskilt väl. Lite mailkontakt är det enda vi haft. Ändå placerar jag Leo där i två veckor. Just nu känns det lite gruvsamt. Men jag vet att han kommer att få en häftig upplevelse och jag finns bara två timmar bort. 

Boston

Boston

 

Topsham

Topsham

Som ni ser är våra vistelseorter väldigt olika. Det är lite Ramselekänsla över Topsham. Hur som helst ska det bli en mycket spännande resa. Jag kommer så ofta jag kan redovisa mina öden och äventyr på bloggen. Men nu ska vi först komma fram. Ni som känner till mina reseäventyr vet att det inte alltid går som det är tänkt…

Lite bilder då
26 september 2012

Inte för att de här bilderna kan mäta sig med bildernas bild från gårdagens inlägg, men jag bjuder på dom ändå. Jag menar…vad tar man annars bilder för om man inte lägger dom på bloggen…

Mitt trevliga och söta resesällskap

Det blev ingen tur upp i Eiffeltornet den här gången. Nåt ska vi ha kvar att göra nästa gång vi kommer dit.

Lovren

Vi var inte dom enda som tyckte att ett besök på Lovren var lämpligt just den här dagen.

Bild tagen av Thomas Nyberg

På rockkonsert med Mona-Lisa. Hon håller igång bra tanten trots sin aktningsvärda ålder.

Originalet

Så här ser alla mogna fransmän ut. Precis som vi trodde.

Frukosten som hann bli lunch

Frågor på det?

Montmartre

Det perfekta stället att bo på.

Pyttarnas land eller väldigt stor byggnad är frågan

Lite storhetsvansinne har de allt lidit av genom åren.

Helige Graal

Nu har han visst varit gift Jesus, så varför inte…

Bilderna som publiceras på fotobloggen en tid framöver är också från Paris. Här får det vara slutordat om Paris.

Snuvad på konfekten
25 september 2012

Dagens erkännande. Jag har undanhållit er bilder från Paris. Ni som följer mig på Instagram har fått se några, men inte alls många i förhållande till hur många som fanns i kameran när jag kom hem.

Hur löser jag det här då på bästa sätt. Jo jag klämmer in ett antal bilder i morgondagens inlägg och lägger några på min fotoblogg som ingen vet att jag har. Med ojämna mellanrum kommer det upp en bild där. För det mesta går det lång tid mellan varje. Nu finns några upplagda och kommer att publiceras några dagar framöver. Sen får vi se när andan faller på nästa gång. Länken har ni här.

Bild tagen av Thomas Nyberg

Vid ett samtal med en vän härom dagen berättade jag att jag skulle åka ner på stan och köpa mig ett staffli. Det har börjat rycka i målartarmen igen. Nu stod regnet som spön i backen den här dagen, och jag beslutade mig för att inte ta den extra promenad som det krävdes för att ta sig till butiken.

När han nästa dag frågade hur det nya staffliet var och jag svarade att det blev inget av det inköpet, blev han helt stum. När han återfick målföret förklarade han att han var mycket imponerad över hur jag bara kunde strunta i ett mål jag haft och vara så avslappnad med beslutet.

Jag insåg då att det här är en kunskap jag erövrat under de senaste två åren. Tidigare hade jag gått genom regn och rusk för att genomföra det jag föresatt mig. Nu har jag upptäckt att jorden fortsätter snurra och ingen dör fast jag hoppar över saker och ting. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Det viktigaste man kan lära sig är att lyssna på kroppen och rätta sig efter det.

I onsdags avbokade jag till exempel min tid hos min PT på gymmet. Jäkligt dumt med tanke på att det är när jag är låg som jag som mest behöver träningen. Men det gick bara inte att ta sig iväg utan att drabbas av ångest. Så det blev en stund i kuvösen i stället.

Livet med mening
18 februari 2012

För nästan två år sen åkte jag tillsamman med kamraten Ewa till Marocko. Jga var väldigt låg innan vi åkte. Hade med mig en bok om depression som jag hade som mål att läsa under veckan.

Jag läste inte ett enda ord och har sällan skrattat så mycket som under den veckan. Redan första dagen bestämde vi oss för att veckan skulle gå under temat Livet med mening. Varje dag hade vi som uppgift att hitta något som gav oss just det.

Under det senaste året har jag omvärderat en massa saker och också lärt mig många nya. Jag tycker själv att jag blivit en ny och bättre person. Det slog mig att jag skulle ta och titta på inläggen jag gjorde då för att se hur jag idag värderar det vi kom fram till som skulle ge våra liv mening.

Bild lånad från golfbladet.se

Det jag sätter främst idag är ”må bra idag!” Det har funnits många dagar då jag inte tyckt mig hitta något som gett mig den känslan. Så jag har fått gräva djupt för att hitta nåt. Varje gång har jag lyckats. Visst har vi hört många gånger att vi ska glädja oss åt de små sakerna i vardagen. Men det är verkligen inte så lätt som det låter. I alla fall inte för mig. Jag är så klart tacksam för att mina barn är friska, jag har vänner som bryr sig och som jag bryr mig om, jag har en hyfsad ekonomi och bor bra. Men det kändes som lite fusk att må bra av det varje dag. Här gällde det att hitta nya saker.

Idag till exempel mår jag bra av att det är sol och faktiskt plusgrader ute, om man söker sig till solen i lä. Det känns som att det fylls på ny energi i kroppen. Så enkelt kan det vara.

I nästa inlägg ska jag ge mig på de punkter vi kom fram till under vår resa.

Jag och resor…ingen lyckad kombination
20 november 2010

Ni vet ju hur det brukar vara när jag är ute och reser. Det går liksom aldrig riktigt som planerat. Är det inte askmoln, trasiga tåg eller borttappat bagage, så bokar jag biljett på fel dag.

Är just nu på väg hem efter en fantastisk vecka hos pappa på Öland. Nerresan gick utan större malörer, förutom att när vi skulle starta från Stockholm mot Kalmar flygplats så hade inget bagage kommit till planet. Nu löste detta sig och förseningen blev bara en timma.

Borgholms Slottsruin

I dag skulle jag alltså flyga hem. Biljetter med Kalmar Flyg och Sundsvalls Flyg var bokade. Den första biten gick utan mankemang. Men när jag kom till Bromma så fanns inte mitt flyg på tavlan. Snabb koll i mailen på biljetten visade att den resan skulle jag ha gjort i går. Inte gick det några andra avgångar heller. Så det blev till att ta taxi till Centralen och boka tågbiljett.

Nu är ju min erfarenhet av tåg inte den bästa, men med tanke på att vi ska vara framme i Sundsvall om en halvtimme så törs jag snart tro på att jag faktiskt kommer att komma hem idag.