Det är det som är så härligt med livet – man får ändra sig

Hej igen!

Vem såg det här komma? Inte jag i alla fall. När jag la ner den här bloggen, för 4! år sen, var det ett beslut som skulle vara för evigt. Trodde jag… Mitt skrivande flyttade jag över till en blogg på min hemsida. Men den tog sig aldrig riktigt. Ämnet på den var utmattning och det blev lite för begränsat för mig. I november förra året skrev jag det senaste inlägget där. Efter någon månad försvann den från menyn. Nu ligger den där igen för att jag skulle kunna länka till den. Ifall nån vill veta vad jag skrev om där.

Orden har aldrig tagit slut. Enda skillnaden är att jag skrivit i huvudet. Ibland pyser det över och det kommer ord ur min mun. Jag pratar för mig själv. Det har gått så långt att övriga familjen säger… säg till när du vill ha svar.

Nåväl. I dag ändrade jag mig. Insåg att jag behöver skriva. Och bestämde mig för att använda den här bloggen som plattform. Vem vet…jag kanske ändrar mig igen. Det får man!

Vad gör jag då nu för tiden? Ni som följer mig på Instagram vet att mycket kretsar kring mina barnbarn. Som min yngsta sa…ditt viktigaste jobb är väl att vara mormor. Det var den gången jag beklagade mig för att jag inte jobbat så mycket som jag hade velat under våren.

Det känns som att det jag ägnat mig mest åt, sedan vi kom till Göteborg, är att flytta. Den flytten som vi är mitt uppe i nu är den femte. Inklusive den från Ramsele då. Fem gånger på sex år. Det är lite för många gånger. När vi räknade senast kom vi fram till att jag varit med på 12 av Ninas flyttar. Något färre för Klara. Men tillsammans blir det ändå en ansenlig summa gånger. Jag börjar få sån vana att i nästa liv kommer jag förmodligen att bli flyttgubbe.

Dom första gångerna vi flyttade här i stan var det på grund av omständigheter som vi inte kunde påverka. Den här gången valde vi det helt på egen hand. Lägenheten före denna var helt nyrenoverad. Det kändes som att bo på hotell varje gång jag gick in på toaletten. Fem rum och kök i etage. Helt enkelt en drömlägenhet. Nu bor vi i en trerummare. Äldre och inte renoverad de senaste tio åren. Varför gör man ett sånt byte?

Beviset att man bor i innerstaden är när den här kommer i brevlådan

Största anledningen var för att komma närmare stan. Bor man i en stad är det bättre att bo så man känner att man gör det. Den förra lägenheten låg i Kortedala. Göteborgs första förort. Området var lugnt, trivsamt och grönt. Perfekt när Kenzo fortfarande levde. Men det blev inte av att vi utnyttjade stan så mycket som vi skulle kunna göra.

Vy från lägenheten i Kortedala

Vi la in ett önskemål om byte på nån hemsida för det. Och fick massor av svar. Att vi satt i ett guldläge för att byta till oss något bra insåg vi snabbt. Under någon vecka tittade vi på en ny lägenhet var och varannan dag. Och då valde vi bort många som vi inte ens besökte.

När vi kom till den här kände jag att vi hittat rätt. Jag bodde här redan när vi gick ut genom dörren. Även fast det just nu ser ut så här, trivs jag. Äntligen har jag fått ett riktigt hemma.

Vilken lyx att få sätta sig i soffan och titta på TV!

Just nu har jag fyra platser att sitta på. Vid köksbordet, vid skrivbordet, på sängen och på balkongen. Nu tänker jag välja balkongen.

Ma råkes!